Det har sedan länge varit känt att fetma har en koppling till lägre nivåer av D-vitamin i blodet. Därtill är det väl etablerat att feta personer kräver högre doser av D-vitamin för att uppnå hälsosamma nivåer. Det har dock varit oklart om brist på D-vitamin leder till fetma eller om fetma leder till brist på D-vitamin. En ny studie på BMI och genetiska markörer för syntes och metabolism av D-vitamin påvisar att det är fetman som orsakar de lägre nivåerna av D-vitamin.
Analysen utfördes på data från 21 kohortstudier innefattande totalt cirka 42000 vuxna individer. Resultaten bekräftades också med data från ett annat genetiskt konsortium med över 123000 deltagare. Man fann bland annat att en 10% ökning av BMI följdes av en 4% minskning av D-vitamin i blodet. Låga nivåer av D-vitamin, å andra sidan verkade inte ha någon signifikant påverkan på BMI.
Sunda nivåer av D-vitamin i blodet handlar alltså inte bara om solljus, kost och kosttillskott. Det handlar också om att inte äta sig tjock. En annan slutsats man kan dra är att en av anledningarna till att fetma är så ohälsosamt är just på grund av dess påverkan på D-vitaminnivåerna i blodet.